Året 2018 är snart slut. Det har på många sätt varit ett riktigt tufft år, men det har också bjudit på fantastiska överraskningar!
Innan jag tappar det i annat.
Tack min familj och mina vänner.
Alla kramar.
Allt ni gjort.
Allt ni sagt.
För allt.
TACK.
I januari diagnostiseras jag med både depression och utmattning och blev sjukskriven på heltid. Det blev dryga åtta månader… Hopplöshet, förtvivlan och otillräcklighet är känslor som har avlöst varandra, för att i nästa andetag bytas ut till känslan av att befinna sig i ett avgrundsmörker. Våren var absolut värst, jag såg inget slut på eländet.
Det är jobbigt att tänka tillbaka, för helst av allt vill jag bara skynda vidare. Men jag tror att jag gynnar mig själv och mår bäst av öppenhet och att sätta ord på det. Jag blev sjuk. Men det var först när jag började må bättre, som jag själv kunde greppa hur jag faktiskt mått när jag var som sämst.
Jag drabbades av psykisk ohälsa, och jag har lärt mig på vägen att jag är långt ifrån ensam. Jag har också lärt mig att det inte var inte mitt fel. Det var ingens fel. Det var många faktorer som påverkade tillsammans.
Dessutom har jag insett att psykisk ohälsa inte är något som människor pratar om hur som helst. Mottagaren blir många gånger riktigt obekväm om man säger att ”jag mår skit och är sjukskriven på grund av depression”. Jag ska göra vad jag kan för att göra det mer ok att prata om.
Med det sagt. En av de roligaste sakerna som hänt under 2018. Jag har debuterat med en egen barnbok. ”Buller om huller i Mamma Grå”. En bok som hjälpt mig oerhört i mitt eget läkande, men som jag blir mer och mer övertygad om faktiskt fattades på marknaden. Den uppmärksammades till och med på P4 Östergötland! Lyssna här!
Inspirerad av en bekant, ansökte jag om tjänstledighet och sökte till en utbildning med textildesign, mönsterkonstruktion, fackteckning och sömnad. Och jag kom in!
Jag började i augusti. Hösten har varit FANTASTISK. Några dippar på måendet, men generellt bra. Mycket skratt med likasinnade. Hörlurar som skärmat av när huvudet och psyket inte mäktat med andra. Att vara någon bland andra människor. Samtidigt som jag fått göra saker jag tycker om. Vilken känsla.
Med det sagt F*ck Jante
⁃ Jag är grym. Jag har skrivit en bra bok som verkligen behövdes.
⁃ Jag vågade satsa på mig och mitt läkande, och följa mitt hjärta.
Till 2019 tar jag med mig en av de klokaste sakerna någon sagt till mig i år:
”Spring inte fortare än din skyddsängel kan flyga”.
/Jessica